lördag 12 november 2011

När upptäcks den 700:e exoplaneten?

Jag tänkte börja skriva lite mer om utforskningen av exoplaneter (extrasolära planeter), dvs planeter kring andra stjärnor än vår sol. Främst kommer jag att fokusera på rymdteleskopet Keplers utforskning, men självklart också skriva om ämnet i största allmänhet. För två och en halv månad sedan, den 29 augusti, skrev jag ett inlägg här i bloggen med titeln: Den 600:e planeten, när upptäcks den? Som synes av titeln på detta inlägg så har den upptäckts och nu letar vi efter den 700:e planeten. Beräkningen av antalet exoplaneter varierar lite mellan olika källor, men den källa jag kommer att luta mig emot är Exoplanet.eu, som idag redovisar 697 funna exoplaneter. Jag kommer också att bygga mina uppgifter på en alldeles eminent app som jag har i min (likaledes eminenta) Ipad: Exoplanet, av Hanno Rein (se också websidan http://exoplanet.hanno-rein.de/complete.php).  Denna app innehåller dels information om alla dessa exoplaneter, dels ganska utförlig beskrivning av hur man med hjälp av olika metoder söker efter exoplaneter. I appen anger Hanno att det finns 699 exoplaneter.

File:Planet sizes.svg
Olika typer av planetkandidater (Bildkälla: NASA)

Stora delar av utforskningen av exoplaneter är inriktad på att hitta planeter, och helst jordliknande planeter, i den s.k beboeliga zonen. Detta är ett område på ett viss specifikt avstånd från stjärnan där liv kan existera i någon form. Mycket av utforskningen av exoplaneter i den beboeliga zonen bygger också på en tänkbar förekomst av flytande vatten. Termen beboelig zon diskuteras en hel del just nu och senast igår skrev flera av astronomiwebsiterna (t.ex Physorg) om att man kan tänka sig andra typer av livsformer som bygger på förekomsten av metan. Detta är ingen "nyhet" i och för sig, eftersom det diskuterats en hel del tidigare. T.ex Saturnusmånen Titan har en metanrik atmosfär och det har funnits, och finns, en del spekulationer om möjligheterna till liv på Titan (Se t.ex denna artikel i Populär Science). Vi talar då om enkla livsformer.

De flesta exoplaneter som hittats är relativt stora och många av planeterna har korta omloppstider runt sina respektive stjärnor. Dessa planeter är lättare att hitta än små planeter med årslånga omloppstider. Jag ska i en kommande artikel beskriva hur det går till när man letar efter planeter och varför det är så svårt att hitta jordliknande planeter.

Under de senaste månaderna har det kommit en hel del nyheter om spektakulära fynd. I augusti spreds nyheten i media om fyndet av en diamantplanet, dvs en planet som består av samma materia som en diamant!

An exotic planet that seems to be made of diamond racing around a tiny star in our galactic backyard in an undated image courtesy of Swinburne University of Technology in Melbourne. REUTERS/Handout
Diamantplaneten (Bildkälla Swinburne University of Technology)

Några veckor senare kom nyheten om planeten med två solar! En planet som alltså finns i ett dubbelstjärnesystem.

De två solarna som de måste te sig från den nyupptäckta planeten Kepler-16b.
(Bildkälla: NASA)

Det var rymdteleskopet Kepler som hittade den planeten och detta rymdteleskop har också inneburit lite av en revolution vad gäller sökandet av exoplaneter. Förutom att teleskopet hittat ett stort antal planeter så presenterade forskarteamet kring Kepler i februari i år en lista på hela 1.235 planetkandidater! Arbete pågår nu att försöka bekräfta om det verkligen rör sig om planeter. I det arbetet deltar både professionella astronomer och amatörastronomer. I slutet av september i år meddelades att två "amatörer" hittat två planeter som Keplerteamet missat. Det finns en website där man kan hjälpa till att leta: http://www.planethunters.org/

Visst är exoplaneter ett spännande område?!

Läs mer på: http://www.kepler.arc.nasa.gov/

Den amerikanska rymdforskningen tycks ha vissa jämställdhetsproblem

Jag läser med viss förundran en artikel på Physorg:s websida om att kommande bemannade Mars-expeditioner även kommer att inkludera kvinnliga astronauter. Jaha, det är väl ändå självklart kan man tycka ett drygt decennium in på 2000-talet! Tydligen inte, eftersom frågan diskuterades på ett tvådagars möte i Washington. Och faktum är ju att alla astronauter till månen var män. Den helt övervägande majoriteten av forskare kopplade till NASA:s olika projekt är män. Faktum är ju också att den nyligen avslutade simuleringen av en Mars-expedition, Mars500, uteslutande bestod av manliga "astronauter". Varför? Hur tänkte man? Låt oss hoppas att den första människa som tar en "riktig" Marspromenad är kvinna!

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-11-mars-explorers-women-experts.html

Rymdsonden CASSINI har analyserat Saturnus stoftströmmar

Forskarna i Cassiniprojektet har utifrån rymdsonden CASSINI:s mätningar av stoftpartiklar kring Saturnus analyserat hur dessa partiklar strömmar från planeten. Man skulle ju kunna tro att planeten drar till sig partiklarna, men det tycks vara så att den istället skjuter ifrån sig strömmar av partiklar. Likartade observationer gjordes av rymdsonderna ULYSSES och GALILEO kring Jupiter. Dessa stoftströmmar kring Saturnus har hastigheter på hela 100 kilometer per sekund. Partiklarna är mikroskopiskt små, 1/100.000-del av diametern på ett hårstrå! Det tycks vara så att solvinden i kombination med Saturnus magnetfält skapar dessa strömmar.

Vad kommer då partiklarna ifrån? På Jupiter är den främsta källan Jupitermånen Io och dess vulkanutbrott. I Saturnussystemet är det främst meteorer som krockar med Saturnus månar och med Saturnusringarna som skapar dessa partiklar. Isiga Saturnusmånar, såsom Enceladus, kan också ge ifrån sig en hel del laddade partiklar.

Saturn dust
(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassiniscienceleague/science20111110/

Har solsystemet haft en femte stor planet?

I en artikel i Astrophysical Journal beskriver en forskare vid Southwest Research Institute, Dr David Nesvorny, att det kan ha funnits en femte stor planet i solsystemet (förutom Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus). Matematiska beräkningar av planetbanorna runt solen antyder att de stora planeterna på något sätt har påverkats av en femte planet, som i den processen "slungades" iväg bort från solsystemet. Det skulle förklara hur den tidiga instabiliteten i solsystemet så småningom skapade den relativt stabila struktur av inre och yttre planeter, asteroider, dvärgplaneter etc som vi kan se idag. Framförallt en stabilisering av Jupiters omloppsbana kan sägas ha räddat de inre planeterna i solsystemet. Denna femte planet var av samma storlek som Uranus och Neptunus tror Nesvorny.

Illustration av den tänkta planeten (Bildkälla: Southwest Research Institute)

Mängden "fria planeter" i universum kan vara relativt stor. I den turbulenta process när en protostjärna utvecklas och skapar ett solsystem kan en hel del himlakroppar komma att skjutas ut ur systemet. Så det kan ju tänkas finnas en hel del (mycket kalla) planeter där ute i den mörka rymden. Det tycks vara så att detta var ännu en viktig förutsättning för att skapa förutsättningar för det liv vi idag har på jorden. Det är många slumpartade faktorer som skapar liv minst sagt! Så vad är egentligen sannolikheten för att finna lite mer utvecklade livsformer på andra ställen i universum?

Läs mer på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/11/111110142102.htm

Solen 111111 kl 11:11

UniverseToday visar bilder av solen som rymdsonden SDO tagit den 11/11 2011, kl 11:11. Det ser ut att vara en hel del solaktivitet denna ett-dag! Det har varit en hel del kraftiga soleruptioner de senaste veckorna och solaktiviteten tycks så sakteliga vara väg uppåt. NASA:s websida beskriver bl a den mycket kraftiga soleruptionen den 3 november.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/90892/portraits-of-our-sun-on-111111-at-1111-utc/

Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/News110411-x1.9-cme.html

Rymdsonden Phobos-Grunt blir svår att rädda

Det ser inget vidare ut vad gäller möjligheterna att rädda den ryska rymdsonden Phobos Grunt (inkl den kinesiska minisonden Yinghuo-1). Trots ett flertal försök att få kontakt med rymdsonden och få den på rätt bana igen, så fortsätter den kretsa runt jorden. Informationen om vad som pågår är mycket knapphändig från den ryska rymdmyndigheten Roscosmos. Robert Cumming beskriver den senaste händelseutvecklingen på Populär Astronomis websida. Han hänvisar där till flera olika källor som under de senaste dagarna följt händelseutvecklingen mer i detalj.

Läs mer på: http://www.popast.nu/2011/11/laget-for-fobos-grunt-illavarslande.html