lördag 18 februari 2012

Avsaknaden av amerikansk rymdstrategi blir allt tydligare

Ju mer man funderar på de rymdsatsningar som NASA gör och de förslag på framtida rymdprojekt som läggs fram är det en sak som slår en. Det saknas en tydlig rymdstrategi i USA. Detta blir särskilt tydligt efter att president Obama lagt fram sitt budgetförslag i veckan. Administrationen, NASA och forskarsamfundet tycks ha helt olika agendor vad gäller utforskningen av vårt solsystem. Jag skrev lite om detta redan i november (läs här).

Om man ser på vad forskarsamfundet, representerat av kommittén för Planetary Science Decadel Survey, prioriterar så handlar det om rymdsonder som utforskar planeten Mars, Jupitermånen Europa, planeten Uranus och därefter möjligen Saturnusmånen Enceladus samt planeten Venus och dess klimat. Dessa s.k flaggskeppsprojekt har väl bara delvis (vad gäller Mars) funnits med på NASA:s agenda. Istället verkar man arbeta med helt andra projektidéer. Nu senast har, enligt Popular Science, förslag lagts fram om att bygga ytterligare en internationell rymdstation som kan placeras vid Jordens-månens Lagrangepunkt 2, som är belägen på månens "baksida". Denna rymdstation skulle kunna vara utgångspunkt för utforskning av inte bara månen utan också asteroider, Mars m.m.

Några pengar finns inte till utforskning av Jupitermånen Europa, förutom den som rymdsonden Juno kommer att göra när den når Jupitersystemet. 2016. Utforskningen av Venus ska vi inte tala om. Det är verkligen den bortglömda planeten (vilket jag skrev om i september, läs här). Rymdsonder till Uranus diskuteras inte ens och Saturnus måne Enceladus får nöja sig med att bli studerad av rymdsonden Cassini.

Europa: Global Color View
Jupitermånen Europa - ett synnerligen intressant objekt att studera (Bildkälla: NASA)

Samtidigt lägger president Obama fram förslag om att minska satsningarna på utforskningen av Mars och föreslå en budget som inte verkar överensstämma på så värst många punkter med Planetary Science Decadel Survey. De republikanska presidentkandidaterna är inte ett dugg bättre, snarare tvärtom. Newt Gingrich lovar en amerikansk månbas inom en mycket nära framtid om han blir president. Detta ska ske utan att NASA får mer pengar! Washington Post undrar om inte detta är Science Fiction. Mitt Romney är lite försiktigare med att precisera sina rymdplaner men antyder ändå att besked i frågan kommer. Undrar om de planerna ligger i linje med forskarsamfundets inriktningsförslag? Och i slutändan; vad är tomma vallöften som aldrig realiseras?

Intrycket är att presidenten och presidentutmanarna har egna, mer eller mindre underbyggda idéer, NASA har sina idéer och forskarna sina idéer. Hur vore det med en nationell långsiktig strategi som man kan enas om och därefter arbeta efter?! Risken är att utforskningen av vårt solsystem annars styrs av diverse hugskott. Personligen kan jag tycka att satsningarna på Mars är tillräckligt stora. Det hade döremot varit otroligt intressant med en sond som studerade Jupitermånen Europa i detalj (med ett fordon kanske?) eller en rymdsond som tittade lite närmare på Uranus och dess månar.