fredag 30 mars 2012

Nya närbilder från rymdsonden CASSINI på flera av Saturnus månar

Rymdsonden CASSINI passerade häromdagen väldigt nära Saturnusmånen Enceladus (vilket jag skrev om i bloggen igår). Ny bilder från denna förbiflygning har idag publicerats liksom bilder på månarna Janus, Dione och Rhea. Som närmast var sonden 74 kilometer från Enceladus. Avståndet till Janus och Dione var lite större, 44.000 kilometer till båda månarna.


Enceladus fontäner (Bildkälla: NASA)

Månen Janus ser ut som en ganska oregelbunden stenklump som drabbats av några rejäla meteornedslag som format landskapet.


Månen Janus (Bildkälla: NASA)

Bilden på Dione är en närbild som visar ett synnerligen isigt landskap fyllt med kratrar.


Ytan på månen Dione (Bildkälla: NASA)

Även Saturnusmånen Rhea ser ut att vara en isig värld, med en stor mängd kratrar.


Månen Rhea (med månen Epimetheus som en suddig prick i förgrunden) (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/cassini/whycassini/cassini20120328.html

Väderprognoser för exoplaneter, går det att göra?

På den brittiska astronomikonferensen i Manchester presenteras en hel del exoplanetnyheter. En av de mer märkliga var nog det forskningsarbete som pågår för att utveckla väderprognoser för exoplaneter. Med tanke på att det tycks vara svårt att få till prognoserna här på jorden så kan man ju undra hur det är med tillförlitligheten för väderprognoser på avlägsna exoplaneter. Man fokuserar till att börja med på Jupiterliknande gasplaneter. Hur den än går med prognosticerandet så lär det inte finnas någon mer högtstående livsform på dessa planeter som beklagar sig över  väderprognosernas kvalitet.

Läs mer på: http://www.astronomynow.com/news/n1203/29exoweather/

Jakten på exomånar fortsätter

På den brittiska astronomikonferensen National Astronomy Meeting i Manchester redovisas en hel del intressanta nyheter avseende exoplaneter. Keplerteleskopet har identifierat 100 presumtiva exomånar. De ljuskurvor som mätts upp kring redan identifierade exoplaneter antyder att det kan röra sig om månar. Man kan ju gissa att vi inom några år kommer att få rapporter om en mängd exomånar. Trots allt är det ju ganska vanligt med månar kring våra större planeter i solsystemet. Det finns alla skäl att anta att det är lika vanligt kring de flesta större exoplaneter och sådana finns det ju gott om. Det intressanta med exomånar som kretsar kring Jupiterstora planeter i den beboeliga zonen är att det finns goda förutsättningar för att månarna kan hysa någon form av liv.


En illustration av en exomåne kring en Saturnusliknande planet (Källa: Wikipedia)

Det är inte lätt att hitta exoplaneter och förstås ännu mycket svårare att upptäcka små månar kring dessa planeter. Hoppet står till James Webb-teleskopet (JWST), ett rymdteleskop som förhoppningsvis sänds upp 2018. Konkurrensen om vad detta teleskop ska observera lär dock bli hård, så det är inte säkert att exoplanet- och exomånjägarna får så värst mycket teleskoptid. Med eller utan JWST hoppas forskarna kunna hitta jordstora månar kring någon Jupiterliknande exoplanet.

Läs mer på: http://www.astronomynow.com/news/n1203/30exomoon/

Enorma tornadon på solen

Brittiska Royal Astronomical Society rapporterar att enorma tornadon upptäckts på solen. Man tror att dessa i hög grad påverkar koronamassutkastningarna från solens yta. De tycks nämligen påverka magnetfältet vilket kan trigga igång ett solutbrott. Bredden på dessa tornadon är flera gånger större än jordens diameter. Det var NASA:s solsond SDO som upptäckte dessa stormar på solen redan i september ifjol. Det lär vara den största tornado som någonsin filmats av en rymdsond. NASA:s andra solsond SOHO har tidigare observerat mindre sådana tornadon.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.astronomy.com/en/News-Observing/News/2012/03/Huge%20tornadoes%20discovered%20on%20the%20Sun.aspx

Frankrikes och Japans rymdbudgetar

Arielspace rapporterar idag om Frankrikes och Japans rymdbudgetar. Det är hyfsat mycket pengar som de båda länderna förfogar över till rymdsatsningar. Frankrikes rymdbudget uppgår till 1,6 miljarder Euro (eller 2,1 miljarder dollar), varav ungefär häften är bidrag till ESA:s verksamhet. Den andra halvan avser egna satsningar såsom satellitprojekt och utveckling av en ny version av Arianeraketen.

Japans rymdbudget är ännu något större, 3,85 miljarder dollar. Ett flertal spännande projekt planeras, såsom Hayabusa-2 (sond som ska hämta hem materia från en asteroid), ettröntgenrymdteleskop, satelliter och transportfarkoster. Tydligen finns även Japan med i arbetet med att ta fram rymdfärjor som kan transportera människor och material till och från den internationella rymdstationen ISS.

Läs mer på: http://www.arielspace.se/