I onsdags skrev jag om att Keplerteleskopet (+ 8 andra rymdteleskop/-observatorier) har fått förlängt uppdrag. Sökandet efter exoplaneter fortsätter alltså och så småningom kanske vi kan få syn på tecken på liv på någon exoplanet i den beboeliga zonen. Det här med beboelig zon är ett lite diffust begrepp eftersom vi redan i vårt eget solsystem söker efter liv på himlakroppar utanför den beboeliga zonen. Faktum är ju att några av de mest lovande platserna för liv kanske är de månar som kretsar runt Jupiter och Saturnus.
Den största satsningen för att söka finna spår av liv pågår på Mars. Ett flertal rymdsonder kretsar som bekant runt den röda planeten. Marsfordonet Opportunity kör runt och inspekterar Marsytan. Snart landar ännu ett Marsfordon, Curiosity, med ännu mer avancerade instrument för att i detalj observera Mars. NASA:s MAVEN-rymdsond kommer att studera Mars-atmosfären om knappt två år. Förutom Mars finns ett flertal andra intressanta himlakroppar som kan ha spår av liv.
Jupitermånarna Europa, Ganymedes och Callisto är några av de bästa kandidaterna. Visserligen ligger de alldeles för långt från solen för att ligga inom en beboelig zon, men tack vare den energi som Jupiter ger med sin starka gravitation finns det ändå möjligheter till liv på dessa månar. Rymdsonderna Voyager och Galileo upptäckte att det finns flytande oceaner på Europa och i viss omfattning också på de två andra månarna. Det kan tänkas finnas tillräckligt varma ställen under det tjocka istäcket för att liv ska kunna trivas.
Även Saturnusmånarna Titan och Enceladus är goda kandidater för liv. Saturnus ligger ännu mycket längre från solen, men likväl kan det finnas enklare livsformer på de två månarna. Titan utforskas av rymdsonden Cassini (och studerades lite närmare av den lilla minisonden Huygens) och under den tjocka atmosfären kan det tänkas finnas liv i de metan-etan-sjöar som finns där. Den lite mindre Enceladus är en udda måne i sammanhanget i och med att den är så mycket mindre än de övriga månar som beskrivits ovan. Det faktum att den sprutar isvatten i sina geysrar tyder på en inre hetta som kan innebära att liv skulle kunna frodas.
Finns det någon annan måne som kan ha liv? Knappast. Övriga månar är för små eller har så ogästvänliga förhållanden att det sannolikt är omöjligt att liv kan utvecklas. Jupitermånen Io, som är en lite större måne, är ett vulkaniskt helvete om uttrycket tillåts. Vår egen måne verkar inte heller ha några spår av liv (men kan ha haft det för några miljarder år sedan).
Fortsätt utforskning behövs. Låt oss hoppas att NASA:s, ESA:s och övriga rymdmyndigheters pengar räcker till rymdsondsprojekt till någon av de månar som beskrivits ovan. Forskarsamfundet i USA har i flera år föreslagit att månen Europa ska prioriteras.
