torsdag 15 maj 2014

Jupiters röda fläck krymper

Planeten Jupiter har som bekant en stor röd fläck. Redan med ett relativt litet teleskop kan man se fläcken. Under de senaste decennierna har fläcken successivt blivit allt mindre, och dessutom rundare i formen. Hubbleteleskopet har studerat fläcken och beräknar dess storlek till "bara" lite drygt 16.000 kilometer i diameter. Så liten har den inte varit sedan man på allvar började studera den röda fläcken. Det verkar som fläcken krymper ihop ganska fort dessutom. Så sent som 1979, när de två Voyagersonderna flög förbi Jupiter, mättes fläckens storlek till ca 23.000 kilometer i diameter. År 2009 tog Hubbleteleskop bilder på fläcken och då var den 18.000 kilometer. Det verkar alltså som om fläcken krymper ihop i accelererande tempo. Om detta fortsätter så försvinner fläcken om 20-30 år eller så.


Hubbleteleskopets bilder av röda fläcken (Bildkälla: NASA/ESA)

Märklig krater

Rymdsonden Mars Express har tagit bilder av kratern Rabe på Mars. Bilden nedan visar ett märkligt Marslandskap. Någon gång för länge sedan slog en relativt stor meteor ner och skapade kratern. Stora mängder sand kastades upp vid nedslaget och med tiden har Marsvinden skapat stora svarta sanddyner. När naturens krafter får verka över en längre tidsperiod kan ibland spektakulära naturformationer uppstå. Läs mer om kratern på ESA:s websida.


(Bildkälla: ESA)

söndag 11 maj 2014

Vår blåskimrande jord går upp vid månens horisont

På samma sätt som månen går upp och ner vid horisonten för oss jordbor så går jorden upp och ner om man befinner sig på månen. Lite då och då lyckas rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) fånga dessa jorduppgångar på bild. Visst är det vackert?!


(Bildkälla: NASA)

onsdag 7 maj 2014

Ska vi börja skjuta missiler mot Mars?

Jakten på liv på Mars fortskrider och tycks bli alltmer desperat. Det är i alla fall intrycket man får när man läser en artikel idag i New Scientist. I artikeln beskrivs en projektidé som är minst sagt aggressiv. Idén går ut på att bombardera Marsytan med lite tyngre artilleri för att på så sätt komma lite djupare ner i Marsmyllan och kanske hitta spår av liv. Ett litet missilangrepp på Mars alltså. Det är en så kallad non-profit-grupp som lagt fram förslaget. Gruppen söker nu finansiering för projektet, som fått arbetsnamnet Exolance. Man hoppas kunna få NASA eller ESA intresserade av idén så att man kan åka snålskjuts på en kommande rymdsond till Mars. Allt för att hålla nere kostnaderna för projektet.


Finns det spår av liv djupt under den steniga Marsytan? (Bildkälla: NASA)

Marsfordonet Curiosity bombarderar visserligen redan idag Marsytan med sin laserkanon. Den har också en borr som används flitigt på intressanta stenar som kommer i dess väg. Verktygen är dock ganska klena och lyckas bara nå några centimeter ner i dessa stenar. NASA:s rymdsond InSights landare, som sänds mot Mars 2016, är det lite mer klös i. Den ska tydligen vara utrustad med en borr som kan nå 5 meters djup. ESA:s Marsfordon i ExoMars-projektet, som sänds till Mars 2018, ska med sin borr klara att komma ner till 2 meters djup. Det här är för fjuttigt tycker initiativtagarna bakom projekt Exolance. En missil som skjuts med hög hastighet från en rymdsond skulle kunna komma betydligt djupare är det tänkt. Man kan tänka sig att en missil skulle kunna skapa en mindre krater. Projektet står dock inför en en stor utmaning -  att konstruera instrument som klarar en sådan krasch och som samtidigt lyckas observera något.

Det låter som sagt lite desperat att missilbomba Mars. Det borde finnas lite mer "civiliserade" utforskningsmetoder kan man tycka. Visst borde det väl gå att konstruera en borr som kommer djupare än några få meter? Då kanske man dessutom kan göra lite mer utförlig utforskning av borrhålet, och om det vill sig väl, hitta spår av liv.

lördag 3 maj 2014

Snurrigt värre på planeten Beta Pictoris b

ESO rapporterar om en spännande nyhet rörande exoplaneter. Jag citerar ur pressmeddelandet:  "Observationer med ESO:s Very Large Telescope (VLT) har för första gången gjort det möjligt att bestämma hur snabbt en exoplanet roterar. De nya mätningarna visar att planeten Beta Pictoris b har ett dygn på bara åtta timmar. Den roterar mycket snabbare än någon av planeterna i vårt solsystem – dess ekvator rör sig med nästan 100 000 kilometer i timmen. Sambandet mellan massa och rotation som råder i vårt solsystem tycks därmed gälla även för större planeter. Med liknande metoder kommer astronomer kunna använda det framtida jätteteleskopet E-ELT (Europeiska Extremely Large Telescope) för att göra detaljerade kartor över exoplaneter."


Illustration av Beta Pictoris b (Bildkälla: ESO)


Denna planet är ca 63 ljusår från oss. Planeten är större än Jupiter och snurrar alltså med en hiskelig hastighet.

Är solsystemets största måne, Ganymedes, en sandwichkonstruktion?

I en forskningsstudie som leds av NASA:s Jet Propulsion Laboratory, har man studerat Jupitermånen Ganymedes och dess sammansättning. Ganymedes är solsystemets största måne och t o m snäppet större än planeten Merkurius. Mycket tyder, enligt forskarna, på att månen är en gigantisk sandwichkonstruktion bestående av ett flertal lager av is och vatten. Planeten kan ha gigantiska oceaner i flera lager, åtskilda av tjocka islager. Man tror dessutom att oceanerna innehåller en del salt, vilket skulle kunna vara gynnsamt för utvecklingen av enklare livsformer. Kanske är det så att flera av Jupiters stora månar kan ha utvecklat liv. Förutom Ganymedes brukar forskarna peka på månen Europa som en god kandidat för liv. Det finns t o m långtgående planer på att sända en rymdsond dit för att studera denna måne lite närmare. Om det skrev jag i veckan som gick (se HÄR).


(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Cassini har tagit en bild av ännu en blek blå prick - Uranus

Rymdsonden Cassini har som bekant tagit mängder med bilder på Saturnus. Under det senaste året har den också lyckats fånga några andra planeter på bild. I höstas kunde man se en bild av en mycket liten blåfärgad prick - jorden (kolla HÄR). NASA har nu  publicerat en bild av ännu en blek blå prick - Uranus. Det är den lilla ljusa pricken i övre vänstra delen av bilden. Bilden är tagen på mer än 4 miljarder kilometers avstånd!


(Bildkälla: NASA)

Sanddyner som konstverk

Det finns otaliga astronomibilder som är som små konstverk. Här nedan visas ännu en sådan bild. Det är rymdsonden MRO (Mars Reconnaissance Orbiter) som tagit bilden, som visar ett område med aktiva sanddyner. Genom att systematiskt studera sanddynernas förändring över tid  kan man få kunskap om hur det blåser på Mars. Vindarna varierar lite efter säsong. De sanddyner som visas i bilden finns i ett område som heter Nili Patera. De studeras var sjätte vecka av MRO. 


(Bildkälla: NASA)

Många rymdsonder är det!

Det är en hel armada rymdsonder som just nu observerar sol, måne, planet m.m. På websidan Armchair Astronautics redovisar amatörastronomen Olaf Frohn läget i en fin bild. Klicka på bilden för att förstora den.


(Bildkälla: Armchair Astronautics)

Curiosity gör nya borrhål på Mars

NASA rapporterar att Marsfordonet Curiosity gjort ytterligare borrhål i en sten på Mars för att studera stenens sammansättning. Det blir onekligen snygga borrhål!


(Bildkälla: NASA)

NASA kallar hålet för ett "minihål" och det är tydligen bara ett test inför lite mer intensiva borrövningar som påbörjas inom kort i det område där fordonet just nu befinner sig. Hålet är bara två centimeter djupt. Området som NASA kallar för Windjana är ganska stenigt som synes på bilden nedan.


(Bildkälla: NASA)